Tillträdesdagen för lägenheten
Idag var det dagen D! Jag skulle få nycklarna till lägenheten. Jag mötte morsan vid Gullmarsplan. Hon var tydligen lite nervös. Dels för att hon skulle bli rånad när hon hade postväxeln i handväskan och dels för att kattlukten inte skulle vara borta m.m.
Vi mötte mäklaren och säljaren borta vid mäklarens kontor där vi skrev på ytterligare ett gäng papper och sen åkte vi till Föreningssparbanken vid Gullmarsplan. Där löste vi in postväxeln och löste samtidigt säljarens lån. Mäklaren verkade himla stressad och sa: “Jaha, det här gick ju bra trots allt,” fastän allt hade gått jättebra plus att han var irriterad över att vi inte skaffat honom en bra bankkontakt dagen till ära (vi förstod aldrig syftet med detta eller varför vi skulle göra det).
Säljaren var verkligen en tomte! Han berättade att han jobbat i 13 timmar igår med att städa och flytta ut. Det lät lite som om han skulle börja gråta när han snackade. Vi fick ett helt gäng med nycklar (typ 12 stycken) och sen sa morsan och jag hej då till dem och skyndade iväg till lägenheten på en gång.
Jag tog det coolt idag, var varken orolig eller extremt upphetsad. Men så klart att det var spännande! Vi fick ett varmt välkomnande av en hund som hoppade fram emot oss och skällde precis innan vi skulle gå in i porten. Vi lade märke till att fasaden, trapphuset och ytterdörrarna faktiskt var väldigt fina. Det hann vi liksom inte kolla förra gången vi var där. Vi var ju på visningen i ca sex minuter. Hur som helst, när vi steg in genom ytterdörren upptäckte vi att kattlukten verkligen var borta. Det luktade visserligen rengöringsmedel men stanken skulle säkert ha trängt igenom det. Vi gick runt på en omsorgsfull husesyn. Ja, man kunde ju lugnt sitta i köket och skåpen var nästan nya fast luckorna hade en ful, mintgrön färg. Golven i hallen och köket är verkligen jättefina! Det är vitt trä, ser nästan nytt ut faktiskt. Sovrummet är sött och dörren in dit var inte alls så hemsk som jag mindes den. Jag hade för mig att den var sliten och äcklig men den var ju i nyskick. Det var faktiskt en positiv överraskning, att allting var så fräscht! Vi hade för oss att det skulle vara en aning sunkigt, småtrasigt och repigt men så var det verkligen inte. Alla fönsterkarmar var i gott skick, listerna var fina och behövde inte målas, garderobsdörrarna var fina, parketten var i och för sig rätt så repig (vilket är normalt) men väldigt fin och badrummet var fräscht trots 40-talsbadkaret och de icke kaklade väggarna. Och i alla rum (t.o.m. badrummet) fanns persienner i gott skick. Morsan hade fått för sig att vardagsrummet var litet men det var ju 18-20 kvadrat och balkongen fick man plats att ställa både solstol och bord på. Jag var ju aldrig ute på balkongen på visningen eftersom det var sådant hemskt väder. Den där visningen var förvillande. Bara för att han hade möblerat så taskigt så såg det mycket häckigare ut än vad det var. Vardagsrummet är ju det finaste med hela lägenheten! Fönster åt två håll rockar, det kommer kännas ljust tror jag. Det är en väldigt charmig lägenhet, både gullig och praktisk. Jättenöjd är jag! Och jag vet redan ganska bra hur jag vill ha det med möblering och färger och så.