Kontraktsskrivning på lägenheten
Jag kunde inte somna i natt. Jag låg i “dvala” i någon timme och sen vaknade jag igen, pigg som attan. Eller egentligen var jag ju trött men på senare tid har jag förstått att insomningsmekanismen inte alltid behöver ha att göra med trötthet. Jag låg och vände och vred mig. Jag kunde inte sova! Mycket berodde det förstås på att jag låg och möblerade lägenheten i huvudet, trots noggrant övervägande fick panik över månadskostnaden lite då och då samt funderade på vad vi egentligen hade sett i söndags. Hur stort bord kunde man ha i köket egentligen? Hur trångt skulle det bli med datorn i sovrummet? Andra saker som dök upp var: Går det att få bort kattlukt? Var ligger närmaste mataffär? Vad finns det för promenadstråk? Blablabla och hundra andra grejer! Roliga tankar men också en del oro. Sen var jag så jävla hungrig! Vid tre gav jag upp. Då gick jag och bredde mig två stora mackor. Jag tänkte att om allt blod rann ner i magen skulle jag kanske bli trött. Men jag lyckades aldrig somna ordentligt.
Jag var alltså oerhört trött när jag gick upp men det fungerade. Jag hade inte sovit ordentligt på två nätter men det gick bra. Jag mötte morsan vid Gullmarsplan kl. 9. På resan dit slog det mig hur nära Årsta faktiskt är! Det känns så centralt, det känns knappt som förorten. Det är så schysst att ha nära till Gamla Stan och Söder också för det är ju där man hänger mest. Även om jag nog mestadels kommer att åka buss till Gullmarsplan, en buss som stannar var hundrade meter och därför är lite seg, så får man ändå en känsla av att befinna sig väldigt nära “smeten”. Gubbängen och liknande förorter känns mycket längre ut, vilket de också är rent avståndsmässigt. Och Årsta är betydligt lugnare än t.ex. Högdalen, inte lika stökigt. En annan grej är ju att man kan ta tre tunnelbanelinjer till och från Gullmarsplan vilket innebär att det går tåg hela tiden, man behöver aldrig vänta på “sitt” tåg.
Vi skulle möta mäklaren och säljaren på mäklarens kontor i Årsta torg (som ligger en bit längre ut i Årsta). Morsan och jag kom alldeles för tidigt så vi tog en promenad på torget. Det fanns inte så mycket där. En del affärer, ett bibliotek och en liten biograf. När vi kom till kontoret skrämde säljaren oss lite grann genom att komma ca 4 minuter för sent. (Morsan roade sig dock gång på gång med att visa mig hur stolens armstöd fastnade runt häcken på henne när hon reste sig upp.) Vi fick sitta runt ett bord allihop. Vi fick varsitt färdigt kontrakt i handen och mäklaren läste upp paragraferna fort som attan. Man hann inte tänka efter eller så för då missade man nästa paragraf. Och jag som var så jävla trött! Innan vi skrev på fick vi i alla fall ställa en del frågor. Vi pratade en del om kattlukten och säljaren försäkrade att katterna var rumsrena (något sådant tror jag i och för sig inte att man kan försäkra - Klaras katter är också “rumsrena” men den ena hade ändå pinkat på Kalles jacka). Sen när vi skrivit på kontraktet frågade vi lite om grannarna och om det var lugnt i huset. Han sa då att han aldrig brukade höra grannarna (det är ju högst upp) och att han haft inflyttningsfest utan att grannen under hade hört det. Husvärden bor tydligen under mig! Hjälp!
När jag kom hem fick jag ta emot grattis av farsan och Fredrika (per telefon). Brorsan är glad att han ska få ta över mitt rum eftersom det är större än hans.