Först åkte morsan och jag till Årsta för att titta på en lägenhet, en 1,5:a. Det var dåligt väder så vi fick gå med paraply. Det visade sig att vädret skrämt bort en hel del spekulanter (i alla fall på denna visning). Det var bara vi och några till (och de var i sällskap). De andra drog direkt med ett fnys. De hade alldeles nyss sett något mycket bättre (som hade ett mycket högre utgångspris – det var därför vi inte gick på den). Morsan och jag tyckte att den här lägenheten var fin. Den var både praktisk och ganska charmig. Några väggar och annat var dock lite sunkiga och ägaren hade haft katt vilket kändes på lukten. Morsan körde världens äldsta trick. “Gud vad illa det luktar!” sa hon till en gubbe. “Ja och slitet är det,” svarade han. “Och månadskostnaden var väl jättehög?” tillade hon sen varpå gubben sa till sin fru: “Ja, kom så går vi på en gång!”

Sen skulle vi till Bandhagen men bussen till Gullmarsplan var försenad så det var på vippen att vi inte hann. Efter värsta språngmarschen kom vi mirakulöst fram två minuter innan visningens slut. Direkt när vi kom dit förstod vi att det inte var någon idé eftersom det var jättemånga där plus att det kommit så många innan oss att prospekten var slut. Annars var den lägenheten fin. Vi tittade på en annan i samma område också, men där var också många spekulanter så den var också körd.

Vi bestämde oss i alla fall för att köpa något uppiggande till kaffet, nämligen havrebollar. Senare när vi fikade diskuterade vi det här med lägenheten i Årsta. Enda nackdelen var månadskostnaden som var hög, annars var den ju schysst. Årsta är ju så bra läge att man “tål” en del. Men sen tittade vi i protokollet för föreningens årsmöte och där stod det att månadskostnaden skulle höjas. Vi fick aldrig någon kläm på om den redan höjts eller om den skulle höjas ytterligare. Blir det mer än vad det är nu så är det ju för mycket.

Först åkte vi till Stureby, men det var mest för att ha någonting att göra. Stureby hör ju till Enskede och är därför dyrt. Bara en minut bort med tunnelbana (och promenadavstånd) ligger Bandhagen och där är det sex siffror billigare. Larvigt att betala extra för en postadress! Men ändå, Enskede är jättefint med sina villaområden och småvägar. Det var faktiskt otroligt många som gick på visningen. Det var två likadana vindsvåningar med sluttande tak. Ett enda stort vardagsrum och liten kokvrå. Ganska värdelöst. Men kul att se något helt annorlunda. En sådan liten lägenhet blir otroligt litet om man inte kan utnyttja utrymmet ända upp till taket. Citat morsan: “De borde mäta i kubikmeter istället!”

Sen var det dags för Gubbängen. Vi hade en del tid över så vi hittade en lokal sylta (kan inte kalla den något annat) där vi drack lite te/kaffe. Det är spännande att upptäcka nya ställen där man inte varit förut. Gubbängen… helt okänt för mig. Trevligt! Och dyra lägenheter förstås eftersom det också hör till Enskede. En minut bort ligger Hökarängen men det hör till Farsta och är således billigare (dock dyrare än Bandhagen och ganska fattigt på bostadsrätter – Farsta och Farsta strand har fler men där går min gräns för hur långt jag vill åka när jag ska in till stan). Farsta kan dessutom bli rätt dyrt p.g.a. Farsta centrum som är attraktivt.

Det kom otroligt många på visningen, nästan lika många som till lägenheten vi såg i Bergshamra. Förmodligen blir det sådan rusning när månadskostnaden är låg. Lägenheten kändes också ganska trång och var lite småskabbig. Det var någon Nintendo-nörd som bodde där! Tur att jag inte gillade den för den kommer nog att gå upp till oanade höjder.

Okey, Enskede verkar helt uteslutet. Det blir helt enkelt för dyrt. Låga utgångspriser går upp jättemycket och är utgångspriset högt så är det helt enkelt för högt även om det inte går upp lika mycket. Puh, det är en hel vetenskap det här! Sen är det det här med månadskostnaden. Den har inte bara stor betydelse, den är avgörande för hur många som kommer och hur mycket priset går upp. Alla vi tittade på idag hade månadskostnader på under 2000 spänn. Det är ingen idé att kolla på sådant mer. Även om det skulle ta 30 år att betala av den extra månadsavgiften om man räknar på mellanskillnaden så tänker inte folk så eftersom det är så förmånligt att låna.

Okej, så då testar vi en ny grej: jag börjar kolla på lägenheter i Farsta (men då ska det vara riktigt schysst) och Kista. Kista är visserligen dyrt men det kanske inte går upp så mycket där, vem vet. Nästan alla lägenheter där har ett utgångspris i min prisklass, månadskostnaden är nästan alltid så där halvlåg, det är för det mesta tvåor på 45 kvadrat med öppen planlösning mellan vardagsrum och kök. Jag tycker ju Kista har känts sunkigt (med tanke på priset) eftersom man då måste åka hem på blå linjen som är så stökig (tro mig, jag har gjort det när jag åkt från Fredrika hundratals gånger och det är inte kul på kvällen!) men själva Kista är tydligen ett schysst område med en stor galleria och även muppar som bor i Solna måste ju åka blå linjen.